Jo, nu när man äntligen har ett stort och underbart kök så fick jag för mig att börja baka igen. Med nya recept och full av entusiasm kände jag mig som rena Leila Lindholm. Kakorna som med ljuvlig doft kom ur ugnen liknade receptbilden till fullo. Smaken fick tummen upp av såväl barn som make. Detta hände i fredags och med stärkt självförtroende skred jag till verket även igår och med denna framgång i bagaget höjde jag ribban. I samma recepttidning hittade jag Vetelängdsfläta med nutella. Det vattnades tom i min mun - och jag är inte så mycket för kakor.
Ja, resultatet ser ni på bilden. Har lagt en citron vid sidan om för att ha en referensram för detta fiasko. NEJ, Jag tog inte för mycket jäst i degen! Smaken var en fullträff men det är ju ingenting man visar upp med stolthet. Detta kaffebröd blir endast för familjen vilket en del jublade över. Så alla ni där ute som inte tror att ni kan baka. Fortsätt försöka...åtminstone för familjens skull. Min familj uppmuntrar mig att baka på. Förr eller senare lyckas man och missarna äter familjen upp med glädje.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar